AI-förordningen
Artificiell intelligens (AI)
Sammanfattning
Denna artikel är den första av kommande serie om AI-tekniken som främst tar sikte på introduktionen av AI-förordningen. I artikeln kan du i korthet även läsa om vad AI är.
Inledning
Artificiell intelligens (AI) har på kort tid revolutionerat vårt samhälle på ett sätt som är jämförbart med introduktionen av elektriciteten. Faktum är att AI som forskningsområde växte fram för mer än 60 år sedan och är inte särskilt nytt som många kanske tror. Men som en följd av att ett antal megaföretag storsatsar på AI-tekniken på grund av exempelvis efterfrågan på självstyrande fordon så drivs genombrottet framåt.
Vad är AI?
AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet. Förenklat kan man definiera AI som digital informationshantering som redan är förberedd eller insamlad genom sina egna sensorer.
AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål. Datorn mottar information som redan är förberedd eller insamlad genom sina egna sensorer, t.ex. via en kamera, behandlar den och svarar. AI system är kapabla till att anpassa sitt beteende, till en viss grad, genom att analysera effekterna av tidigare åtgärder, och att arbeta självständigt.
Juridiken kring AI
Teknologin kring AI för inte bara med sig möjligheter för innovation och utveckling. Den bidrar även till en osäkerhet kring de regulatoriska kraven som finns och hur befintliga lagar ska tillämpas på teknologin.
De centrala juridiska frågorna som uppstår i samband med implementeringen av AI tar sikte på
Ansvarsfrågor
Immateriella rättigheter
Personuppgiftsskydd
Konsumentskydd
Diskriminering
Därtill har EU-kommissionen i april år 2021 presenterat sitt förslag till en förordning om regler för AI inom EU, den s.k. AI-förordningen.
EU-kommissionens förslag
Den föreslagna regleringen syftar till att säkerställa att AI-system som tillhandahålls och används på unionsmarknaden är säkra och förenliga med befintlig EU-lagstiftning. Regleringen är också ett led i att säkerställa rättssäkerhet i fråga om AI-system för att underlätta investeringar och innovation inom AI. Förordningen syftar vidare till att främja utvecklingen av en inre marknad för laglig, säker och tillförlitlig användning av AI och att förhindra uppdelningar av marknaden.
Kommissionens förslag till förordning följer en riskbaserad metod där AI-system delas in i olika riskkategorier: oacceptabel risk, hög risk, begränsad risk och minimal (eller ingen) risk. AI-system som medför en oacceptabel risk föreslås vara helt förbjudna, medan högrisksystem ska vara föremål för tillsyn och registrering (CE-märkning) innan de får tillhandahållas på marknaden. AI-system med begränsad risk ska omfattas av vissa särskilda transparenskrav. AI-system som medför minimal eller ingen risk ska kunna användas utan begränsningar.
EU-rådets ståndpunkt
I december 2022 antog Rådet, ministrar från EU:s medlemsstater, sin gemensamma ståndpunkt om kommissionens förslag till AI-förordning. Rådets version innebär vissa förtydliganden och justeringar jämfört med kommissionens förslag, exempelvis gällande definitionen av AI-system, vilka AI-metoder som ska vara förbjudna och vilka krav som ska gälla för AI-system med hög risk.
Europaparlamentets ståndpunkt
Den 11 maj 2023 antog Europaparlamentets ansvariga utskott med stor majoritet sin ståndpunkt om kommissionens förslag till AI-förordningen.
Den 14 juni 2023 röstades ståndpunkten igenom även denna gång med stor majoritet. Europaparlamentets version står i linje med Rådets version, d.v.s flera justeringar jämfört med kommissionens förslag. Exempelvis följande:
Utvidgande av listan över vilka AI-system som ska anses medföra en oacceptabel risk och därför ska vara helt förbjudna.
Utvidgande av bedömningsgrunderna för vilka AI-system som ska anses utgöra en hög risk. De föreslagna ändringarna antas medföra att fler AI-system omfattas.
Särskilda transparenskrav för AI-system för allmänna ändamål (s.k. general purpose AI), såsom ChatGPT.
Stärkta möjligheter för medborgare att lämna in klagomål angående AI-system och att få förklaringar till beslut med betydande påverkan på medborgarens grundläggande rättigheter som fattats av högriskförklarade AI-system.
När kan vi förvänta oss en antagen förordning?
Förhandlingarna om en slutlig version av lagstiftningsförslaget inleddes omgående efter att Europaparlamentet presenterade sin ståndpunkt. Det är svårt att uppskatta hur lång tid förhandlingarna kommer att ta. Men med tanke på att lagstiftningsförslaget är ytterst relevant så är förhandlingarna prioriterade samtidigt kan förhandlingarna riskera att dra ut på tiden med tanke på att reglering av AI är en het politisk fråga. Troligen nås en överenskommelse tidigast under 2024. När förordningen väl antagits, träder den i kraft och blir gällande lag i EU:s samtliga medlemsstater.
Author: Venessa Simonovski