Granskning av 462 mål sedan Barnkonventionens införlivande i svensk lag

Unicef har nyligen publicerat en rapport där organisationen har genomfört en granskning av 462 mål där Barnkonventionen på något sätt omnämnts eller åberopats sedan ikraftträdandet som svensk lag den 1 januari2020.

Enligt 6 kap. 2 a § första stycket i föräldrabalken ska Barnets bästa vara avgörande i vårdnadsmål. Begreppet återfinns även i artikel 3.1 i Barnkonventionen och finns kommenterad i FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer. Att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn framgår också av förarbetena till lagen (prop. 2017/2018 s. 95).

Efter egen granskning av Unicefs rapport kan undertecknad konstatera att det finns brister i tillämpningen i alla typer av mål ifrån rapporten. När det gäller just vårdnadsmål så har dem respektive domstolarna exempelvis inte i rapporten presenterat en enda konkret prövning av barnets bästa till skillnad från andra måltyper exempelvis migrations mål.

Undertecknad menar att en konkret prövning skulle kunna göras genom att domstolen först ser till att barnets sakförhållanden blir tydligt beskrivna i målet. Domstolen tvingas då se till att barnets egna åsikter genom exempelvis viljeyttring och känslouttryck är redogjorda på ett tydligt sätt samt att barnets ålder och mognad i form av barnets fysiska, emotionella och sociala utveckling har bedömts efter det att man träffat barnet och kunnat bilda sig enuppfattning. De faktorer som enligt undertecknads mening bör tillämpas vid det enskilda barnets individuella situation och sakförhållanden är bestämmelserna i6 kap. i föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge, de 42 artiklarna i Barnkonventionen samt övriga faktorer angående barnets behov. Domstolen bör därefter välja ut de faktorer som är relevanta med en tydlig hänvisning bl.a. till Barnkonventionens enskilda artiklar. Sedan görs en utvärdering av de positiva och negativa konsekvenserna för det enskilda barnet utifrån de utvalda faktorerna, kort- och långsiktigt. Avslutningsvis gör domstolen en bedömning av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.‍

Domstolen bör tydligt redogöra för sitt tillvägagångssätt och motivera vilka relevanta sakförhållanden som blivit avgörande vid de olika avvägningarna i målet. Undertecknad menar att redogörelsen borde vara så tydlig att en läsare som är utomstående eller helt opartiskt, måste utifrån domen, kunna bilda sig en uppfattning om dels avvägningarna i sin helhet dels vad som i denna helhet har blivit avgörande.

Enligt undertecknads mening räcker det inte med allmänna motiveringar med hänvisning till barnets bästa, som tomma ord eller bara att nämna att Barnkonventionen existerar. Domstolen bör istället tillämpade enskilda artiklarna i Barnkonventionen konkret på sakförhållandena i det enskilda fallet och redogöra för sina olika överväganden med tydliga hänvisningar bl.a. till de olika artiklarna.

Tycker du att det vore intressant att läsa. Unicef´s rapport? - Klicka här!‍

Författare: Paralegal Venessa Simonovski